Social kompetens

Det här är den första bloggtexten jag skriver på svenska. Hoppas Google Translator gör ett bra jobb med den om någon behöver översätta till finska.

Det här med svenskan började med en snäll och vänlig ridsportjournalist på Hippson som ringde upp. Vår ridklubb hade lämnat in en motion till Finlands Ryttarförbund om att uppdatera reglerna för betsling på dressyrtävlingar här i Finland nu när vetenskapen har gått framåt en bit och det är klart att obligatorisk kandarbetsling och nosgrimma kanske inte passar varje häst och att möjlighet att rida på bettlöst träns skulle vara en bra idé på dressyrtävlingar också.

Tuntuma

Bild: Dressyr går bra utan nosgrimma också. Kanske till och med bättre? Ryttaren till denna häst berättade att hon plockade bort nosgrimman en gång för att testa hur kontakten med hästens mun egentligen var och sedan satte hon bara aldrig tillbaka den.

Motionen väckte en del intresse internationellt också. Ämnet är på tapeten även i andra länder och motionen som till 99% skrevs av veterinär Mirjami Miettinen är ovanligt klar och tydlig och faktabaserad. [Motionen själv rullar förhoppningsvis vidare i FRF:s interna system, vi följer den med intresse. Den har diskuterats med distrikts- och landslagstränare, på FEI:s Sports Forum och den ska diskuteras på det nordiska mötet snart också.]

Så där stod jag mitt i vårsolen med telefonen i ena handen och hästen i andra handen och försökte ställa om mig till svenska igen. ”Hästens välmående. Välbefinnande? Välfärd?” Det gick stappligt. ”Vad sjutton heter ”tutkimus” på svenska? Research – nej, fel språk. Studie? Näe. Forskning. Bingo!” Journalisten var tålmodig ändå. Jag borde tala svenska lite mer. Eller skriva.

Social kompetens hos hästmänniska (mig)

Så satt jag sen där på förbundsstämman. Kom tidigt. Hittade en plats bredvid en bekant och satte mig där. Folk strömmade in i maklig takt. De flesta verkade känna varandra. Jag satt kvar och förde en inre monolog. ”Ska jag stiga upp? Gå runt och hälsa? Känner jag han/hon där så mycket att jag borde hälsa? Äsch, det är säkert klokast att sitta kvar.”

mbanner

Bild: För att utveckla social kompetens måste även föl få öva sig. Stoet på bilden är inte fölets mamma och sekunden efteråt fick fölet en klar signal om att han skulle flytta på sig.

Det hjälpte ju inte att en bekant berättade om sin kontakt med folk från en helt annan sport. ”De hälsar! Och ser glada ut! Också om det inte har gått något vidare för dem!” Vi hörde alla det som inte sades: hästfolk i Finland har ibland ett lite annat sätt att förhålla sig till omvärlden. Även jag, tydligen.

Jag var ju lite på defensiven också, vilket visade sig vara helt onödigt. Allt som sades om vår motion var positivt och den tycks faktiskt vara på väg vidare i systemet. Det som nämndes som svårigheter var också bra synpunkter, som till exempel vem som ska kolla hur spänd nosgrimman på hästen är. Vem får röra hästen under tävlingen? Tänk typ tyskt ekipage och holländsk steward på mästerskapsnivå… Jag tror att det enklaste sätt att lösa den frågan skulle vara om hästens skötare eller ryttare får mätstickan och själv mäter medan stewarden tittar på.

Social kompetens hos hästar

Eftersom jag är människa och tycker om att generalisera och dra paralleller även där de inte existerar så tog det ju inte länge innan jag började tänka på hästar. Hästar har olika social kompetens de med. Och precis som hos hästfolket så har det antagligen till stor del med uppväxten att göra.

_MG_3348
Bild: En normal mamma håller reda på sitt föl, men bara mamma och föl är ingen bra uppsättning.

Jag har börjat rida på ridskola i slutet på sjuttiotalet och så att säga vuxit upp i stallet. Dåförtiden gällde en sträng hierarki som antagligen nedärvts från det militära: på toppen låg ridläraren och på bottnen de yngsta hästskötarna. Nej förlåt, de som inte hade någon häst att vara hästskötare till. De yngsta ridskoleeleverna.

Så kravlade man sig upp i systemet, från yngsta ridskoleelev till nästa nivå. Det fanns olika parallella hierarkier och olika trappsteg att kravla upp på. Jag förstod aldrig riktigt hur det hela fungerade och kunde i söndags konstatera att jag fortfarande saknar social kompetens i vissa situationer.

Jag borde antagligen gå en kurs i hur man går fram, ser folk i ögonen, skakar hand, säger sitt namn och småpratar. Och en annan kurs i hur man tar emot positiv feedback (jag antar att feedback är svenska nu för tiden). Jag känner mig oftast som en guldfisk, med öppen mun och utan ord. En dag där folk säger vänliga saker till varandra och man får öva sig i att säga ”tack” utan att rodna och vrida på sig?

Man hör rätt ofta att finländare inte kan ge positiv feedback. Kanske, men det är jag rätt bra på, jag jobbar ju med att träna människor och hästar med hjälp av positiv förstärkning. Men det där med att ta emot beröm är fortfarande lite svårt.

_MG_1170
Bild: Alla hästar ska främst lära sig en sak: Att vara häst. Utan hästsällskap är det omöjligt.

Nåja, social kompetens skulle det handla om. Diskussionen om hästar ska stå i box och vara ute ensamma i sin personliga hage eller inte gå ut alls eller [hjälp, vad ska folk säga nu] kanske borde få gå på lösdrift i alla fall börjar så smått föras här och där. Jag tycker ju att de hästar som verkligen behöver stå på stall ska få göra det, de hästar som verkligen mår bättre av att stå stilla i många timmar i sträck och andas varm luft. Men ser vi på hästen som art är det ju troligt att de flesta hästar inte mår bra av varken social isolering eller att stå stilla länge.

Jag träffar en del så kallade problemhästar och en del av dem har också problem i sina sociala relationer till andra hästar. Det kan leda till hästhållningsproblem när sedan hästens eget beteende leder till att den hålls isolerad från all annan än visuell kontakt med andra hästar. Och eftersom hästar har en rad beteendebehov som inte försvinner därför att hästen hindras för att utföra dem så kan hästhållningen inverka väldigt mycket på om hästen utvecklar sig till en problemhäst eller inte.

Typexempel är en ung hingst eller valack som bor ensam i sin box och går ensam i sin hage. Ägaren kanske kontaktar mig för att hästen är omöjlig att borsta eller leda eftersom han nafsar eller bits. Hur man än vänder på saken är lek och socialt beteende något som unga hingstar och valacker behöver utöva. Att de bits är ofta ett uttryck för ett beteendebehov som inte får sitt utlopp där det ska.

2011_06_18_2654
Bild: Hingstföl leker mycket med mun och tänder.

Man kan lära dem att gå och stå perfekt men behovet att leka finns kvar och det hästen behöver är sociala kontakter med andra hästar: om ingenting annat är möjligt kan man till exempel bygga en bit trästaket i stället för elrep och låta två likasinnade hästar gå i hagarna bredvid varandra och leka över staketet.

Får hästen utlopp för sin energi och sitt lekbehov går träningen mycket lättare och både hästens och ägarens livskvalité förbättras. Det finns också ett etiskt aspekt: om hästen har ett beteendebehov som kan tillgodoses med små ändringar så är det inte rätt att bara träna bort det. Även om träningen i sig skulle vara positiv.

Vad händer med hästarna?

Varför finns det då socialt inkompetenta hästar? En orsak till problem kan vara att föl och unghästar inte har fått chansen att lära sig hur man lever tillsammans med andra hästar. Ibland hålls föl och sto åtskilda från andra hästar och om det kombineras med avvänjning direkt i en flock med bara blivande ettåringar så har fölet redan missat en del viktig inlärning i sitt unga liv. Enligt forskningsresultat är grupper med bara unghästar mer aggressiva än flockar där unghästarna har sällskap av vuxna hästar. Också i Przewalskiflockar inverkar flockens uppbyggnad på hur lugnt det är i den.

Ibland är det bara fråga om otur. Om ett nyfött föl är allvarligt sjukt och måste hanteras av människor under de första dagarna leder det ofta till att både sto och föl blir väldigt stressade och det har konsekvenser. I en fransk studie hanterades det nyfödda fölet under en timmes tid och konsekvenserna för fölets beteende var långt gående. De hanterade fölen var mindre självsäkra och mer aggressiva mot andra hästar jämfört med kontrollgruppen som inte hanterats efter födseln. Skillnaderna tycks tyvärr också vara bestående.

Social isolering kan vara en annan orsak till avvikande beteende hos hästen. Beteendebehovet blir större och större om hästen inte får uttryck för det. Har hästen hållits ensam i box och hage kan den bygga upp ett så stort socialt beteendebehov att om den sedan får en hästkompis blir den alldeles omöjlig att lämna kvar ensam i hagen eller rida ut på själv. Det är naturligt beteende men kan ju vara väldigt besvärligt för hästägare och stallpersonal. Lösningen är då inte att separera hästen från andra igen utan att genom gradvis träning lära hästen att hästkompisen alltid kommer tillbaka.

Ge ditt föl social kompetens

Några generella råd för att ge ditt föl och unghäst en bra social start i livet:

  • Låt fölet och stoet vara ostörda efter födseln. Övervaka och se att de har det bra men låt de klara det själv. Hjälp till exempel inte fölet att dia om det inte behövs. Det inverkar positivt både på stoets och fölets förhållande och fölets inställning till människor.
  • Låt fölet bekanta sig med andra hästar också. Socialt normala hästar i alla åldrar. Det viktigaste för ett föl är att lära sig hur man är häst. En del är medfött men mycket behöver träning.
  • Avvänj fölet så sent som möjligt och till en grupp där det finns lugna vuxna hästar också.

 

 

Jag är en finländsk hästtränare, fotograf och skribent som avlagt djurtränarexamen. Jag jobbar med hästar i alla åldrar, håller kurser och föreläsningar för hästvänner och är en av de som gjort föreläsningsturnén om hästens välbefinnande i samarbete med finska ryttarförbundet. Ettåringen på bilden hade blivit rädd för att bli infångad och jag håller på att lära det att själv komma fram och sätta huvudet i grimman. Här har vi kommit till fasen ”så länge grimman rör vid ditt huvud så krafsar jag dig”. Funkar bra med föl som kliar överallt!

riimu2

 

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Google+ photo

Olet kommentoimassa Google+ -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s